Tankar om vänsterbloggande

0
Pål Steigan i arbete i Degerfors 2012 [Foto: K Lindelöf]
Knut Lindelöf

En av samtidens mest framgångsrika bloggare på vänsterkanten (i vår del av Europa) är norrman. Hans blogg har nått enorm spridning och läses av alla som intresserar sig för världshändelserna ur ett vänsterperspektiv. Det är förstås Pål Steigan och steigan.no jag talar om.

Pål Steigan i arbete i Degerfors 2012 [Foto: K Lindelöf]
Pål Steigan i arbete i Degerfors 2012 [Foto: K Lindelöf]
Pål Steigan är idag en hårt arbetande 66-åring som började sin yrkesbana som transformatorarbetare på Asea 1971-75. 1973 var han med och grundade det maoistiska partiet AKP(ml), där han sedan var ordförande fram till 1984. Han var också fackföreningsledare och något så ovanligt som uppslagsverksredaktör (1984-99). Från 1999 har han varit oberoende konsult och från 2002 styrelseordförande och delägare i Parkteatret i Oslo. Ända sedan tiden på Asea har han varit författare på deltid. Han var även en av grundarna av dagstidningen Klassekampen och Oktober forlag. Hans bibliografi kan du ta del av här.

Eftersom jag själv är bloggare sedan flera år på samma vänsterkant, och tillika allt mer indragen i och fascinerad av denna nya publiceringsvärld, skickade jag över några frågor till Pål för att få veta hans planer och lite synpunkter på hela denna utveckling. Jag har översatt hans svar till svenska för läsbarhetens skull.

Din blogg har ju växt till en mycket stor räckvidd såvitt jag förstår. Hur många besökare/sessioner/sidvisningar har du per dygn i genomsnitt för närvarande?

Antalet sidvisningar i november 2015 kommer att bli cirka 340.000, men det varierar väldigt mycket från vecka till vecka. Under två dagar kom jag upp till 100.000 tillsammans. När jag ligger på den nivån är steigan.no bland de 150.000 populäraste sajterna i världen och den har varit bland de 300 populäraste nätplatserna i Norge under en kort period. Jag klarar detta under kortare perioder, men eftersom jag är ensam, kan jag inte upprätthålla en så hög nivå över tid.

Man kan också uttrycka ökningen genom att säga att 2014 hade jag 466.000 sidvisningar och 2015 kommer det ligga strax under 2 miljoner.

I arkivet ser det ut som du började 2006, stämmer det? Berätta om hur och varför du satte igång …

Egentligen började jag med nätpublicering mycket tidigare. Jag började faktiskt använda nätet innan ”world wide web” hade etablerats, då var det så kallade BBS* som gällde och ganska primitivt.

Jag skapade Europas första uppslagsverk på CD-ROM 1987 och Nordens första mulitimediauppslagsverk 1991. Ett uppslagsverk på Internet skapade jag 1997, alltså några år före Wikipedia. Detta var mitt erfarenhetsunderlag som gjorde nätpublicering naturligt för mig. Jag började publicera mer regelbundet på nätet från 2011.

Du har också mycket stor produktion av bloggposter, hur många nya inlägg har du per vecka/dag i genomsnitt?

Jag har blogginlägg på olika ambitionsnivåer. Några är bara kommentarer till nyheter och analyser som andra gjort. En del är mer grundliga analyser som jag jobbar med under en tid. Några ligger mitt emellan och är alltså lite av varje. Jag publicerar mellan två och tre inlägg om dagen. Jag har material till mycket mer, men tiden räcker inte till för att skriva ut mer.

Bakom många inlägg ligger omfattande researcharbete. Hur hinner du med?

Jag har den fördelen att jag har jobbat med elektronisk informationsinhämtning sedan 1986, så jag har träning i att hitta pålitliga källor och hantera stora stoffmängder. Det betyder också att jag har tillgång till en egen stor databas med grundinformation som jag kan använda vid behov.

Men ja, det tar tid, och jag har inte råd att göra många fel. I Norge är Steigan synonymt med Satan, så jag får inget gratis. Därför jobbar jag med källkritik hela tiden. Jag lägger alltid in min källor i form av länkar, både för att folk ska kunna kontrollera mig och för att de ska kunna jobba vidare med mitt material på sitt eget sätt.

Hur sköter du redigeringen (mycket jobb varje dag)? Gör du allt själv?

Jag jobbar konsekvent med detta tre timmar varje morgon, men gör anteckningar hela tiden när jag läser tidningar, böcker eller nätartiklar. Det tekniska gör en god vän till mig. Och så har jag gästbloggare som jag sätter stort värde på. De är till stor hjälp. Jag har idéer om att göra detta i mycket större format, men det kräver folk och pengar.

Tar du semester någon gång? Vad händer då med bloggen?

Ja, jag tar ledigt, och då faller besökstalen som en sten. Mina ledigheter är därför inte långa, så det tar inte lång tid innan besökstalen stiger igen.

Många bloggar har annonser för att dra in pengar för att täcka omkostnader, men du har inga annonser. Hur tänker du runt det?

Jag har som utgångspunkt att inte ha annonser, för jag vill vara helt oberoende och för att jag ogillar mycket av de annonser man får via olika annonstjänster. De flesta kostnader för steigan.no tar jag ur egen ficka, och jag jobbar förstås helt gratis. Kommunistiskt arbete i ordets rätta mening.

Nu söker du bidrag från dina läsare. Du skriver att pengarna ”vil bli brukt til markedsføring og programutvikling”. Berätta lite mer om dina planer.

På kort sikt är planen att öka spridningen av steigan.no. För det behöver jag bedriva marknadsföring. Men mina tekniska lösningar måste också förbättras för att bli mer robusta och för att nå fler människor.

Men i princip tänker jag att om vi vore 20 personer i Skandinavien som var lika galna som jag, så skulle vi kunna skapa Nordens dominerande anti-imperalistiska och anti-kapitalistiska nättidning.

Hur ser du på de politiska bloggarnas insats i mediekören i allmänhet? Gör de någon nytta? Tar de över de små vänstertidningarnas roll? Är förhållandena olika i Sverige och Norge? Citeras du i norska tidningar?

Bloggare är en massa olika saker. I Norge finns många så kallade livsstilsbloggare, som bloggar för annonspengar. Jag har inte tid att kolla in vad de gör, så jag kan inte uttala mig om dem. I min nisch finns det mycket få. Men de som finns gör absolut nytta. Nu finns det dessutom få egentliga vänstertidningar i Norge, så jag vet inte om konkurrensen är så stor. Typiskt är att jag inte citeras i ”tidningarna”, men de flesta redaktionerna läser mig. Ingen tidning vill ha mig som fast skribent. Och det gör faktiskt inget. Jag klarar mig fint.

För några år sedan diskuterades något slag av organiserat samarbete, en gemensam webbplattform för bloggare på vänsterkanten, kanske under FiB/Ks plattform. Av detta blev ingenting. Istället har var och en utvecklat sin egen blogg med sin egen personliga profil. Tror du att ett sådant samarbete kan vara till någon nytta? Eller har du funderingar på hur bloggare med gemensam inriktning kan samarbeta på annat sätt?

Jag har inte givit upp den tanken, men jag tror inte att det varit fel att satsa var och en för sig så länge det inte finns en gemensam plattform.

En av de sista sakerna jag diskuterade med Henning Mankell var just vad vi skulle kunna göra med detta. Att detta är viktigt tyckte både han och jag.

* BBS (Wikipedia) En förkortning av engelska bulletin board system, och brukar ofta översättas som elektronisk anslagstavla. En BBS är en dator med mjukvara som låter andra användare koppla upp sig mot datorn och använda systemet på något sätt, till exempel genom att ladda upp program, ladda ned program samt skicka och ta emot meddelanden.

Forrige artikkelEuro-sjef: – Velferdsstaten i fare hvis immigrasjonen fortsetter
Neste artikkelKinesisk investeringsoffensiv i Europa