Anders Nyrén är typisk för elitens arrogans och girighet

De flesta som läser Dagens ETC är nog kunniga och medvetna om vad som sker både i Sverige och utrikes. Men därmed inte sagt att alla vet vem Andres Nyrén är. Kan han vara en ishockeyspelare i Modo, en överläkare vid sjukhuset i Västervik eller en avgående vd vid Industrivärlden?

SCA-skandalen er lite kjent i Norge, men den ryster toppen av svensk næringsliv. Det handler om en kapitalistisk elite som bruker selskapenes midler på luksuriøse reiser med privatfly og som i det hele tatt velter seg i en luksus som ligger milevis unna vanlige svensker hverdag. Anders Nyrén har vært toppsjef i det svenske konsernet Industrivärden, som er et av de to mektigste konsernene i Sverige. Nå har han fått sparken. Henning Mankell skriver om den kulturen og den klassearrogansen Nyrén og hans like representerer.

Det sista är det rätta svaret. Han framstår mer och mer som ett möjligt underlag för en större svensk roman. Han är ett exempel och han är typisk för den ekonomiska elitens arrogans och girighet. Inte minst eftersom han inte ”känner igen sig i beskrivningen”.

Nu har han fyllt 60 år och kan gå i pension. Om han lever till han blir 85, kan han sammanlagt ha utkvitterat 140 miljoner kronor bland annat i pensioner. Inget dåligt avtal, alltså.

Det roar mig att knappa fram miniräknaren och räkna lite på vad dessa 140 miljoner innebär om man gör vissa jämförelser. Det motsvarar mellan tummen och pekfingret vad grovt räknat 25 sjuksköterskor får under samma 25 års pension. Kan han verkligen ha utfört ett så mycket viktigare arbete än dessa sjuksköterskor? Jag säger nej.

Att Anders Nyrén också kan ha andra avsättningar, plus ett orange kuvert, bör heller inte glömmas bort.

Men Anders Nyrén måste alltså under sitt verksamma liv ha varit en oerhörd tillgång som vd för Industrivärlden. En genial affärsman, kan man tro.  Men så är det inte. Om man tar Sandvik som exempel, som Anders Nyrén har styrt över, kan aktieägarna inte vara belåtna. De borde morra i kör. Utvecklingen har sannerligen inte varit bra. Men har det påverkat Anders Nyréns avgång och pension? Hur är dessa avtal möjliga? I stort sett enbart genom att mäktiga män kliar varandra på ryggen. ”Ger du mig ett bra pensionsavtal ska jag ge dig ett annat i min tur.”

Det avtal Anders Nyrén nu kan kvittera ut upprättades i kontakt med Sverker Martin-Löf, som nu ”tvingas” avgå efter avslöjandena om de skandalösa privata jaktresorna inom SCA.  Denne Martin-Löf är redan omgiven en sällsam aura. Han tycks alldeles ha förlorat jordkontakten när han offentligt yrar om att hans kontor ”måste ha varit avlyssnat”. (Skulle det mot förmodan visa sig vara sant, kan det bara tyda på att andra har varit misstänksamma över vad som pågått i de slutna rummen!)

Hur dessa excesser inom näringslivet fortfarande kan tillåtas ske år 2015, tyder på en alldeles fantastisk arrogans hos dessa ekonomiska stjärngossar. De tycks leva kvar i stämningar från lång tid tillbaka. Vanligt folk är skit som ska hålla käften och vara glada att de har arbete. Vi som tillhör eliten flyger våra jakthundar eller bortglömda plånböcker hur vi vill och när vi vill.

Så nog kunde man skriva en roman om denne Anders Nyrén och det senkapitalistiska svenska samhället. Det stora exemplet hur det fortfarande går till i vårt land.

Det finns många exempel. Nu blandade jag lapparna i hatten och drog Anders Nyréns namn. Men jag skulle kunna skriva en artikel om dagen i minst 100 dagar för att ge exempel på samma sorts giriga enfald som dessa herrar sysslar med i sina slutna rum. Och den maning till uppror detta agerande innebär.