Obama tillåter tortyr idag

0

Tortyren var väl känd av Obama, som trots motstånd i kongressen utsåg Brennan, känd tortyrförespråkare till CIA-chef. Obama och Brennan träffas varje vecka för beslut om drönarattacker mot påstådda terrorister, vilka dödat hundratals, kanske tusentals oskyldiga. Är det för insinuant eller onormalt att associera till uttrycket ”Lika barn leka bäst”? Ja, kanske. Obama har ju alltsedan 2008 talat om att stänga Guantanamo, men det har inte skett under de gångna 6 åren. Men han har ju arbetat för att rapporten verkligen ska publiceras. Och rapporten avser bara tidsperioden 2002-2007. Obama påstår att han avslutade tortyrprogrammet 2009. CIA tillbakavisar rapporten. Vem tror att CIA inte alls praktiserar tortyr nu? Läs boken ”Vad gör CIA? – the way of the knife” av Pulitzerpristagaren M Mazetti, vilken menar att CIA utvecklats till en slags mördar- och terrororganisation. Och artikeln nedan!

Den 10/12 publicerade vi här blogginlägget ”Obama behåller tortyrförespråkaren Brennan som CIA-chef och ledande rådgivare”. Detta kan ha väckt förvåning hos någon läsare, en förvåning som torde minska efter läsning av denna artikel av Nafeez Ahmed på siten ”Truthout”, som jag översatt efter tips från en läsare.

Radionyheterna rapporterade att ”CIA har erbjudit olika länders regeringar miljontals dollar för att övertyga dem om att öppna de hemliga fängelserna, eller när de blivit tveksamma, fortsätta driva dem.” och att rapporten är ”en katastrof för USA”. Det senare torde inte i så fall gälla våra politiska ledare i t.ex. EU som så okritiskt accepterar alla övergrepp av USA.

* En pikant detalj är att två psykologer designat tortyrprogram och fick de 80 miljoner dollar (=500 miljoner kronor)i ersättning. Tjusigt va?

De ohyggliga detaljerna i CIA tortyrverksamhet har nått offentligheten efter mycket om och men, i en sammanfattande rapport, samtidigt som huvuddelen av materialet är hemligstämplat. Men massmedia har ”missat” den centrala aspekten: avsiktlig rehabilitering av tortyr under Obama-administrationen, och dess systematiska användning av falska uppgifter för att rättfärdiga ändlösa krig.
Tortyroffer har av den amerikanska nationella säkerhetsapparaten utsatts för en behandling som man vanligen förknippar med utländska diktaturer: 180 timmars sömnbrist, födotillförsel via ändtarmen, smärtsamma ändtarmsundersökningar, påtvingat stående i dussintals timmar med brutna armar och ben, waterboarding, nedsänkning i iskalla bad med mera.

Sanktionerat på högsta nivå.
Mediebevakningen av senatsrapporten undvikit att rapportera att tortyr alltid varit en del av underrättelseverksamhet sedan andra världskriget, och att detta fortsätter under Obama. Nyckelfunktion för tortyrverksamhet, vanligen förbisett av så kallade experter, är dess roll att blåsa upp oklara hot om terrorism som legitimerar förekomst och expansion av den nationella säkerhetsapparaten.
CIA:s tortyrprogram efter 11/9 godkändes formellt på de högsta nivåerna av den civila administrationen, bland annat av v åtminstone president Bush, vicepresident Cheney, säkerhetsrådgivaren och utrikesministern Condoleezza Rice, försvarsminister Donald Rumsfeld och utrikesminister Colin Powell, CIA-chefernar George Tenet och Michael Hayden och justitieminister John Ashcroft. Detta är känt sedan länge.

Fokus på Bushadministrationen har medfört att FN föreslår åtal med Bush-administrationens tjänstemän, medan Obama är ursäktad då han förbjöd inhemsk tortyr under 2009, och upprepade detta i november 2014. Obamas uttalande att han har upphört med CIA:s förhörsprogrammet har okritiskt rapporterats.

Rehabilitering av tortyr-regimen.
Men Obama förbjöd inte tortyr 2009 och han har inte upphävt det. Han har instället rehabiliterat eller låtit godkänna tortyr med en försiktigt utformad exekutiv order som har fått föga uppmärksamhet. Han krävde, till exempel att förhörsteknikerna ska anpassas till USA-armens fältmanual, som var i överensstämmelse med Genèvekonventionen som förbjudit tortyr sedan 1956.

Men 2006 skedde revideringar i fältmanualen, särskilt genom ”Appendix M, som tillåter förhörsmetoder som går långt utöver de ursprungliga Genève-inspirerade begränsningarna i den ursprungliga utgåvan av handboken.” Detta inkluderar 19 förhörsmetoder och praxis för extraordinära metoder. Som påpekats av amerikanska psykologen Jeff Kaye Vem, som har arbetat mycket med tortyroffer, visar en ny översikt av handboken av en FN-kommitté mot tortyr (UNCAT) att ett brett utbud av teknisk tortyr fortsätter att bedrivas av USA:s regering, inklusive isolering, sensorisk deprivation, placering i påfrestande positioner, kemiskt inducerad psykos, justeringar av miljö- och kostregler.

Senatsrapporten återger bara en bråkdel av samtliga tortyrtekniker som används av CIA. Murat Kurnaz, en turkisk medborgare från Tyskland som satt Guantanomo i fem år har väckt åtal då han menar att han hade utsatt för långvarig isolering, upprepad misshandel, waterboarding, elchocker och upphängning i armarna av USA:s styrkor.
22/1, 2009 berättade pensionerade amiralen Dennis Blair, Obamas nationella säkerhetschef för senatens underrättelsekommitté att armé-manualen kommer att ändras för att möjliggöra nya former av hårda förhörs metoder, vilka skulle hemligstämplas. ”Vi har ett stort antal regler för våra trupper, men en del är hemligstämplat bl.a. för att det kan användas av våra fiender.” Obamas förmodade förbud mot CIA:s hemliga program var missvisande. Medan Vita huset tjänstemän påstod att fångar inte skulle utlämnas till ”något land som bedriver tortyr” Fångar sändes till länder inom EU som enligt uppgift inte tillåter tortyr, där de sedan torteras av CIA. Obama förbjöd inte CIA:s användning av hemliga fängelser.

Ett halvt sekel av tortyr satt i system.
Vad som sker är att Obama-administrationen inte slutar att använda tortyr, men Obama slutar att öppet medge att tortyr används rutinmässigt. Nyligen har avslöjats att hemligstämplade CIA-utbildningsmanualer från 1960-talet, 70-talet, 80-talet och 90-talen visar att CIA konsekvent använt tortyr långt innan Bushadministrationen försökte legitimera praxis offentligt.

I sin banbrytande studie ”A Question of Torture” påvisar historieprofessor Alfred W. McCoy med användning av officiella dokument och intervjuer med underrättelsekällor att användning av tortyr har-varit en systematisk praxis hos amerikanska och brittiska underrättelsetjänster, sanktionerade på högsta nivå, under det senaste halvseklet. Sedan andra världskriget har ”en distinkt amerikanska dold krigföringsdoktrin med psykologisk tortyr vuxit fram som en central om olaglig aspekt av amerikansk utrikespolitik.”

Den psykologiska paradigm som används av CIA baseras främst på ”sensorisk desorientering” och så kallade ”självförvållad smärta.” Dessa metoder baserades på intensiv beteendeforskning som gjorde psykisk tortyr till ett Nato-vapen mot kommunismen, och beteendevetenskap till en tjänare är statens säkerhetstjänst. ”Från 1950 till 1962 var CIA involverad i tortyr genom massiv psykologisk krigföring och hemlig forskning om det mänskliga medvetandet med en kostnad av en miljard dollar dollar årligen.” En höjdpunkt var CIA:s förhörshandbok 1963. Under det följande årtiondet utbildade CIA över en miljon poliser i över 47 länder i tortyr. En senare upplaga av förhörs/tortyrhandboken utkom 1983.

Makt och propaganda.
En av de kritiska resultaten i senatsrapporten är att tortyr helt enkelt inte fungerar, och konsekvent misslyckas med att producera meningsfulla uppgifter. Så varför insistera på att tortyr ska användas? För McCoy, är beroendet av tortyr ett symptom på en djupt rotad psykisk störning, snarare än ett rationellt imperativ: ”Sammanfattningsvis använder de styrande ofta tortyr i kristider, inte för att det fungerar utan för att den ersätter rädsla och osäkerhet med känsla av makt.” Men detta är inte hela sanningen, långtifrån.

Det är ingen tillfällighet att tortyr ger värdelös information. CIA hävdade att tortyren av Khalid Sheikh Mohammed (KSM) som ansågs ligga bakom planeringen av attacken 11/9 hindrade en komplott för att kapa plan på Heathrow. Men detta var ett påhitt under tortyr med waterboarding, misshandel, stresspositioner, sömnbrist och rektal rehydrering.
En ledande CIA-funktionär som hade läst alla KSM:s förhörsrapporter berättade för Vanity Fair att ”90 procent var skitsnack (bullshit).”
Förre brittiske ambassadören i Uzbekistan, Craig Murray, har berättat om hur CIA förde ”terrormisstänkta” till landet för att torteras av en uzbekisk hemlig polisstyrka. ”Bekännelserna” användes av CIA och brittiska MI6 som underrättelserapporterer.

Många är omedvetna att 9/11-kommissionen rapport är ett sådant dokument. Nästan en tredjedel av rapportens fotnötter återger information från fångar som utsatts av CIA:s ”förbättrade” förhörsmetoder. År 2004 krävde kommittén nya förhör av CIA. Undersökande journalisten Philip Shennon påpekade i Newsweek påpekade att detta har ”oroande konsekvenser för trovärdigheten i kommissionens slutrapport”. Vilket får advokater för misstänkta för 9/11-attentatet att mena att åtal kan vara aktuellt.

Att tortyr ger falsk information har länge varit känt för underrättelsetjänsten. Mycket av CIA:s teknik härrör från ”em>Survival Evasion Resistance and Escape (SERE)” träning, där amerikanska trupper under begränsad tid utsätts för kraftfulla förhörsmetoder så att de bättre kan motstå sådan behandling av fienden. Generaliserbarheten förefaller begränsad för en forskare. (A Romelsjös kommentar).

Tortyr – ett medel för att legitimera krig.

Genom att använda samma teknik försökte inte underrättelsetjänsten att identifiera verkliga hot utan man sökte framställa hot för att rättfärtdiggöra krig. David Rose fann efter att ha intervjuat ”Många antiterrorist-tjänstemän från myndigheter på båda sidor av Atlanten” att de enhälligt ansåg att ”tvångsmetoder” hade förslösat massiva resurser för att tillverka ”falsk information och onödiga säkerhetsvarningar.” Långt ifrån att finna dödligt hot ledde tortyr till ”mer tortyr av förmodade medbrottslingar i förmodad terrorverksamhet samtidigt som den gav regeringen vilseledande information och argument för invadera Irak.” Men Irakkriget var inte inriktat mot terrorismen. Enligt hemligstämplade brittiska dokument handlade det om tryggare kontroll över Persiska vikens olje- och gasresurser, och för att öppna upp globala marknader för att avstyra hotande energikris.

Med andra ord så spelar tortyr en central roll i Pentagons globala krig: Den genererar falsk, uppblåst underrättelseinformation som kan omvandlas/förändras till officiell information om överhängande terrorhot och också ge argument för en än mer omfattande säkerhets- och kontrollverksamhet och legitimera militär expansionism i strategiska områden.Obama-administrationen utnyttjar nu den nya senatsrapporten för att övertyga världen om att underrättelsetjänstens systematiska tortyr bara var en avvikelse under Bush-eran i det förflutna.
Låt dig inte luras. Obama har rehabiliterat den hemliga tortyrapparaten, och försöker att utnyttja tortyrrapporten för att framställa en hög moral hos den egna administrationen, en moral som inte finns. Tortyrregimen finns kvar och mår bra, men har fått gå under jorden som hemlighetsstämplad verksamhet utan allmänhetens insyn och utan offentlig granskning.

Forrige artikkelØkende misnøye i EU mot sanksjonene
Neste artikkelAngrepet på rubelen i desember (svar på spørsmål)
Pål Steigan. f. 1949 har jobbet med journalistikk og medier det meste av sitt liv. I 1967 var han redaktør av Ungsosialisten. I 1968 var han med på å grunnlegge avisa Klassekampen. I 1970 var han med på å grunnlegge forlaget Oktober, der han også en periode var styreleder. Steigan var initiativtaker til og første redaktør av tidsskriftet Røde Fane (nå Gnist). Fra 1985 til 1999 var han leksikonredaktør i Cappelens forlag og utga blant annet Europas første leksikon på CD-rom og internettutgaven av CAPLEX i 1997. Han opprettet bloggen steigan.no og ga den seinere til selskapet Mot Dag AS som gjorde den til nettavis. Steigan var formann i AKP(m-l) 1975–84. Steigan har skrevet flere bøker, blant annet sjølbiografien En folkefiende (2013).