USA ansatte minst tusen nazister

0
Aleksandras Lileikis was a Nazi officer implicated in 60,000 Jews’ deaths. He later worked for the C.I.A. before immigrating. Credit U.S. Department of Justice

USA ansatte minst tusen nazister

Anders Romelsjö skriver:

New York Times publicerade 27/10 artikeln ”under Kalla kriget använde USA:s statliga byråer tusentals nazister som spioner” (in-cold-war-us-spy-agencies-used-1000-nazis). Nedan följer en översatt, förkortad version av artikeln som bygger på en aktuell bok “The Nazis Next Door: How America Became a Safe Haven for Hitler’s Men”, Houghton Mifflin Harcourt av Eric Lichtblau.

Under årtiondena efter andra världskriget anställde CIA och andra amerikanska organ minst ett tusen nazister som spioner och informatörer, och så sent som på 1990-talet dolde regeringen band till de som fortfarande lever i USA. Detta framgår av aktuella register och intervjuer.

Under det kalla kriget på 1950-talet rekryterade cheferna Edgar Hoover på FBI och Allen Dulles på CIA aggressivt (före detta?) nazister på alla nivåer som hemliga, antisovjetiska ”tillgångar” visar tidigare hemligstämplade uppgifter. De menade att de före nazisternas underrättelsevärde vägde tyngre än vad man officiellt kallade ”moraliska brister” i sitt arbete för det nazistiska Tredje riket. Detta var alltså några år efter Andra Världskriget slut, och vid en tidpunkt då massmord på judar, romer, homosexuella och kommunister var väl kända.

Totalt använde den amerikanska militären, CIA, FBI och andra statliga organ minst 1.000 ex-nazister och kollaboratörer som spioner och informatörer efter kriget. Det fullständiga antalet spioner med nazistbakgrund är troligen mycket högre, säger Norman Goda, historiker vid University of Florida. ”Information att dessa var komprometterade män fanns lätt tillgänglig.”

Ett eksempel fra New York Times:

Aleksandras Lileikis was a Nazi officer implicated in 60,000 Jews’ deaths. He later worked for the C.I.A. before immigrating. Source: U.S. Department of Justice.

Så når USA nå samarbeider med nazister i Ukraina, så kan man jo si at de har trening.

Forrige artikkelKampen mot TTIP
Neste artikkelRikere enn troll
Pål Steigan. f. 1949 har jobbet med journalistikk og medier det meste av sitt liv. I 1967 var han redaktør av Ungsosialisten. I 1968 var han med på å grunnlegge avisa Klassekampen. I 1970 var han med på å grunnlegge forlaget Oktober, der han også en periode var styreleder. Steigan var initiativtaker til og første redaktør av tidsskriftet Røde Fane (nå Gnist). Fra 1985 til 1999 var han leksikonredaktør i Cappelens forlag og utga blant annet Europas første leksikon på CD-rom og internettutgaven av CAPLEX i 1997. Han opprettet bloggen steigan.no og ga den seinere til selskapet Mot Dag AS som gjorde den til nettavis. Steigan var formann i AKP(m-l) 1975–84. Steigan har skrevet flere bøker, blant annet sjølbiografien En folkefiende (2013).