Assange bör släppas och få ersättning

FN-grupp har funnit att Julian Assange har olovligt frihetsberövats i 3,5 år, då han flytt och fått vistelse på Ecuadors ambassad efter han är rädd för att utvisas till USA av svenska myndigheter.http://www.svt.se/nyheter/utrikes/assange-hoppas-fa-lamna-ecuadors-ambassad De anser att han bör frisläppas och få ekonomisk ersättning. UD:s rättschef avvisar kritiken liksom åklagarmyndigheten enligt Radio P1 Nyheter. Varför yttrar sig UD i ett mål som gäller misstanke om sexuellt ofredande? Sveriges rättsväsende får skarp kritik för att man inte kommit längre än till inledande förundersökning. Den svenska åklagaren har länge vägrat fara över till London och förhöra honom där, av någon anledning. Därmed har åklagaren förhindrat att förundersökningen kunnat fullföljas, till men för Assange, och målsägaren för misstänkt sexuellt ofredande. Förundersökningen har systematiskt felbehandlat Assange enligt dennes advokat.

Aftonbladet skriver ”Den svenska Åklagarmyndigheten påpekar att häktningen av Assange är fastställd i Högsta domstolen och att FN-gruppens utlåtanden ”inte har någon formell påverkan på den pågående utredningen” om misstänkta sexbrott.
”Regeringen lägger sig inte i den rättsliga bedömningen”, säger statsminister Stefan Löfven till TT, och konstaterar att FN-utredningen ”gjort en annan bedömning än Högsta domstolen”. När Svea hovrätt hösten 2014 uppmanade åklagarna att pröva alternativa vägar för att föra förundersökningen mot Assange framåt sa hovrättsrådet Niclas Wågnert att man kunde förhöra Assange i London. Först i mars 2015 bytte överåklagare Marianne Ny fot och meddelade att hon ville förhöra Assange i London. Men något förhör har inte blivit av.http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22211148.ab

Jag har tidigare skrivit om Assange-fallet flera gånger. I senaste inlägget i mars rapporterade jag om den den mycket erfarne kriminalreportern Dick Sundevalls bedömning. Han skrev Magasinet ”Efter beskedet om att Assange ska förhöras i London, har en del skribenter de senaste dagarna framfört att nu ska äntligen de två kvinnorna få en möjlighet till upprättelse. Och att det var på tiden… Ja, det är naturligtvis viktigt att det utreds ordentligt när en eller flera kvinnor gör polisanmälningar om sexuella övergrepp… Det unika i det här fallet är att de båda kvinnorna, via sina juridiska ombud, har motsatt sig att åklagare och polis ska åka till London och förhöra Assange. Mig veterligen har det aldrig tidigare hänt att kvinnor som polisanmält sexuella övergrepp motsatt sig att polisens och åklagarens utredning ska bedrivas så långt det är möjligt.”
Han påminner om bedömningen av den allmänt mycket respekterade åklagaren Eva Finné 2013, som efter att ha granskat fallet, hävde anhållningsbeslutet avseende Assange och skriftligt meddelade att ”Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt”. Ett par dagar senare avskriver hon anklagelserna om sexuellt ofredande och skriver ”Innehållet i förhöret ger inte stöd för att något brott begåtts.”

Då överklagar Claes Borgström nedläggningen av anmälningarna och ärendet hamnar hos överåklagare Marianne Ny, bilden nedan, som med stöd av det svenska etablissemanget vägrar att förhöra Assange i London Sundevall skriver em>”Finns det någon som tror att det inte har funnits informella kontakter mellan folk från USA:s ambassad och lämpligt valda svenskar i en sådan här storpolitisk internationell fråga? Lämpligt valda svenskar som har det kontaktnät som behövs. Nyligen avslöjades det att Carl Bildt en gång i tiden rapporterade löpande om de interna regeringsöverläggningarna till sina amerikanska ”vänner”. Därmed visste de vad det sannolikt skulle komma för regeringsbeslut, innan partiernas medlemmar och svenska folket hade en aning om det. Och låt oss inte glömma att vi lever i ett land där amerikanska CIA-agenter har tillåtits hämta medborgare på Bromma flygplats”.

I en artikel till Västerbottenskuriren 1/11 2014 har Marcello Ferrada de Noli, Keif Elinder och jag påtalat att den tidigare borgliga regeringens handläggning av ”fallet Assange” har kritiserats på flera internationella forum för mänskliga rättigheter. Kritiken har huvudsakligen varit fokuserad på:
a) den tidigare regeringens direkta inblandning i den rättsliga proceduren i ärendet, såsom statsminister Reinfeldt uttalanden i media vilka kritiserades bl.a. i ett öppet brev av den australienske senatorn Skott Ludlam, och som vann stort internationellt gehör;
b) regeringsledamöters uttalanden om Julian Assanges rätt till politisk asyl;
c) felaktiga uttalanden från utrikesdepartement om att det av legala skäl inte skulle vara möjligt att förhöra av Julian Assange i London;
d) utrikesdepartementets ovilja att lämna någon form av garanti om att inte utlämna Julian Assange till USA – där han likt Chelsea (Bradley) Manning – riskerar en inhuman behandling.

I England har Assange haft husarrest med fotboja alternativt varit inlåst på Ecuadors ambassad i London i över fyra års tid. Ecuadors ambassadör och Eva Joly (fransk EU-parlamentariker och undersökningsdomare) har sökt kontakt med den tidigare svenska regeringen för att finna en lösning. Så har även åklagare Rolf Hillegren, lagman Brita Sundman och Johan Pehrson på Justitieutskottet liksom Anne Ramberg på Advokatsamfundet. Alla ansträngningar har varit förgäves. Tidigare utrikesministern Carl Bildt har vägrat att diskutera saken.

Assange har utpekats i USA som ”high tech terrorist”, och enligt dokument publicerade genom Edward Snowden placerades Assange den 10 augusti 2010 på en s.k. ”Manhunting target list”. Samtidigt uppmanade den amerikanska regeringen europeiska länder som deltagit i NATO-ledda militäroperationer i Afghanistan – därav Sverige – att ”överväga åtal” mot Assange.

Minns att i början av 2010 började Wikileaks publicerar 400.000 ”top secret” dokument som beskriver de kriminella verksamheten i amerikanska militären i Afghanistan och Irak. De inkluderade en video, ”Collateral Murder”, visar en amerikansk helikopter dödar en grupp av civila i Irak, däribland två journalister anställda av Reuters.

Vad gäller frågan om sannolikhet för en utlämning så har svensk praxis de senaste femton åren varit att bifalla samtliga utlämningsframställningar från USA – när personen i frågan har befunnits i svenskt territorium.

Varför har inte åklagaren Marianne Ny farit till London för att intervjua Assange? Min bedömning är dock att faran kvarstår för en fortsatt felaktig och orättvis juridisk behandling.