Sverige riskerar att bli förstahandsmål

0
Fra NATO-øvelse i Litauen
Anders Romelsjö

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) framför i DN (31/8) att Sverige bör fördjupa samarbetet med USA/Nato pga. Rysslands ökande militära rustningar, Rysslands olagliga annektering av Krim, den väpnade konflikten i Ukraina, Rysslands ökade militära aktivitet och det potentiella hotet mot de baltiska länderna mm. Eftersom detta presenteras som skäl för ökat samarbete med just USA, borde Hultqvist också ha beskrivit USA’s politik samt militära doktriner.


Artikkel av Andrs Romelsjö, Leif Elinder, Marcello Ferrada de Noli og Martin Gelin


När det kalla kriget hade sitt centrum i Berlin, förhöll sig Sverige neutralt. Men nu – som New York universitets professor Stephen Cohen påpekat – när USA fört det kalla krigets centrum mot Rysslands närområde, förordar Sveriges försvarsminister ett ännu intimare militärt samarbete med USA. Vad ger detta för signal?

Försvarsminister Hultqvist har inte visat att en fördjupning av Sveriges samarbete med USA skulle vara bättre än att istället fördjupa vår neutralitetspolitik. Vi tycker att den neutralitetspolitik som fanns på Olof Palmes tid, tillsammans med en förstärkning av eget försvar i form att exempelvis återinförande av värnplikt, är bättre garanti till Sveriges säkerhet. Detta skulle även medföra att Sverige kan återta en aktiv roll för
arbetet med fred och för respekt för de mänskliga rättigheterna i världen.

Fra NATO-øvelse i Litauen
Fra NATO-øvelse i Litauen

Vad försvarsminister Hultqvist inte talar om är
• att Nato, jämfört med Ryssland, spenderar tiofalt med resurser på krigs och militärutgifter, att NATO sedan Sovjetunionens fall mer än ett fördubblat antalet medlemsstater som nu omringar Ryssland med missilbaser.
• att Rysslands annektering av Krim kan tolkas på olika sätt. Professorn i straffrätt Reinhard Merkel menar att folkomröstningen och annektering av Krim visserligen stred mot den ukrainska konstitutionen men inte mot internationell rätt. Artikel 1 i FN-stadgan stadgar nationernas rätt till självbestämmande. Ingen i väst betvivlar att en stor majoritet av Krimborna verkligen ville avskiljas från Ukraina. Professor Merkel menar att väst (inkl. Sverige) bundit ris åt egen rygg genom sitt agerande i Kosovofrågan – ett avskiljande i strid med FN-resolution (UNSC 1244).

* Vi menar att USA:s krig i bl.a. Irak och NATO-insatserna i Afghanistan och Libyen som efter en övertolkning av FN-resolutioner* resulterat i mer än en miljon döda är ett betydligt värre brott mot internationell rätt än Rysslands annektering av Krim, vilken skett med ett rejält folkligt stöd och utan dödsfall.
* Professorn i civilrätt i Nürnberg Karl Schachtschneider slår fast att Krim som autonom republik har rätt att avskilja sig från Ukraina. Han hänvisar bl.a. till att truppnärvaron är önskad av invånarna på Krim och ett svar på en begäran om hjälp från Ukrainas laglige men bortjagade president Janukovitj och med att en övergångsregering i Kiev saknar legitimitet. Enligt flertalet folkrättsexperter har stater rätt att med begränsad våldsanvändning skydda landsmän vars liv är i fara. President Putin har åberopat denna policy vilken västmakter tillämpat gång på gång mer eller mindre öppet.
Ryssland, inringat av kärnvapenbestyckade NATO-baser, har enligt många militäranalytiker och experter, inklusive de ledande konservativa tänkarna f.d. försvarsministern H Kissinger och förre säkerhetspolitiske rådgivaren Z Brzesinski skäl att känna sig hotat. Hur hade USA förhållit sig om situationen varit den omvända?
Ryssland och USA-dominerande Nato förbehåller sig numera rätten till kärnvapenanfall [1] i ”förebyggande syfte”, vilket USA övervägde mot Afghanistan hösten 2011. Detta kan leda till en mänsklighetens holocaust. USA med modernare kärnvapen spridda i hundratals militärbaser över jorden har ett överläge.

Varför skall Sverige överhuvudtaget ha militär samarbete med en regering som gång på gång angriper mänskliga rättigheter som resultat av sin militära doktrin? Det finns inget land som stött så många militärkupper i demokratiska länder som USA.

Några demokratiskt valda regeringar som störtats i USA-stödda statskupper: Mossadeq i Iran 1953; Arbenz i Guatemala 1954; Sukarno i Indonesien 1965; Allende i Chile 1973; Sihanouk i Kambodja 1970; Bishopregeringen i Grenada 1983; USA understödjer statskuppen i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Men kuppen misslyckades; Presidenten Aristide i Haiti kidnappas av USA 2004, skickas till Afrika medan en statskupp genomförs; Zelaya i Honduras 2009; Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013; Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014; Statskuppsförsök i Venezuela 2015.

Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra, exempelvis Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.

Sven Hirdman, tidigare statssekreterare i försvarsdepartementet och Moskvaambassadör bedömer att ett isolerat ryskt anfall på Sverige är ytterst osannolik men att ett svenskt Nato medlemskap leder till en ökad spänning. Ett svenskt närmare samarbete med USA/NATO leder inte till ökad säkerhet utan riskerar att göra Sverige till ett förstahandsmål vid en militär konflikt med Nato.

Varför inte satsa för ett neutralt Sverige som skulle bidra till en ökad säkerhet inte bara för riket utan även i regionen och därmed minska risken för krig?
Dr Leif Elinder, Professor Anders Romelsjö, Professor Marcello Ferrada de Noli, Dr Martin Gelin
Swedish Doctors for Human Rights (SWEDHR)

REFERENSER

[1] Marcello Ferrada de Noli, Anders Romelsjö, Leif Elinder, ”Severe tensions between Nato, Russia and Ukraine could lead to a greater war – Warmongers should think twice”. NewsVoice, 27 Mars 2015. [2] Utrikespolitiska institutet, ”Said Mahmoudi svarar Kjell Goldmann om folkrätten i Libyen”, 21 September 2011.

Forrige artikkelRangering av noen norske nettsteder
Neste artikkelØst-Europa vil ikke ta i mot flyktninger